Bland väderkvarnar och får

Har hunnit vara hemma i småland en vecka igen! hur underbart!?

Under min tid hemma bestämde min syster och jag oss för att ta en spontan dagstur till öland! Det var ett så himla bra val. Älskar att få åka bort lite, se lite nytt som jag inte sett på länge och väcka inspirationen till liv igen. Solen sken på oss och jag fick verkligen vårvibbar och våra kameror gick varma hela dagen!
 
 


Mellan vinter och vår

Vet inte riktigt hur smart jag kände mig när jag gick igenom de här bilderna denna februarikväll. Det har varit en dag med riktigt fint vårväder men som alltid läntar man efter mer. Snön är praktiskt taget borta men jag vet att det säkert ligger och lurar lite snömoln långt i fjärran. Men med dessa bilder blir jag glad och det får mig att längta till ännu varmare vädare, som man alltid gör i denna övergångsperiod mellan vinter och vår.
 
Föresten har jag sparat ned alla bilder från mitt bildarkiv här (så långt jag kunde komma åt), det tog några timmar men så värt det! Vilka minnen som har fladdrat förbi i min hjärna de senaste timmarna.
 


Kreativ vår

Uppgifterna i skolan kommer in på rullande band. Ena efter den andra. Det känns bra, för det kommer bli en riktig kreativ vår! Fotouppgifter, magasinskapande och websidor! Jag måste verkligen komma in i mina kreativa banor igen. Det här ska bli kul!
 
Med rosiga kinder och frostbitet hår levererade jag några bilder på min fotopromenad.
 

En höstdag i Borlänge



Roadtrip genom Dalarna

När man flyttat till ett nytt landskap tycker jag att det är självklart att man ska upptäcka det. Dalarna har ett kuperat landskap än platta, skogiga småland. Madeleine kom på besök och vi tog med oss dalauppvuxna Clara som vår guide på en roadtrip genom landskapet.

Älskar verkligen att åka runt och se mig omkring. Under vår dag hade vi vissa delmål som vi skulle stanna på, men eftersom jag inte hade några som helst förutsättingar så blev det perfekt! Clara visade upp den bästa sidan av Dalarna.




Vinter på riktigt

Fotoinspirationen har dykt upp igen. Äntligen!




Ljus i mörkret

Det är december och första advent har passerat. Det är inte långt kvar till jul och jag är fylld med julstämning. Även att det blir mörkt typ innan det hunnit bli ljust så gillar jag det. Hur mysigt är det inte att sitta under en filt och vara omringad adventsstjärnor och ljusstakar? 

Att det dessutom har snöat i två dagar har gjort att höstdeppen försvunnit och vinterpeppen infinnit sig!
  I alla fall för tillfället...


Omfamnar hösten

 
Fick ett uppenbart miljöombyte när jag åkte utomlands men jag har inte riktigt räknat med att det var ett lika stort miljöombyte att komma hem igen. Helt plötsligt strålade alla träd av ett rött och gult skimmer och det var så där höstigt som när man tänker sig höst i sitt huvud. Den här tiden är den bästa med hösten. Önskar det kunde se ut så här ända fram till att snön täcker marken. Men innan vi vet ordet av är alla färgglada löv avblåsta från träden och utspridda över landet och allt vi ser är tomma trädgrenar och ett grått sken över vårt landskap. 
 
Jag blir riktigt höstpepp av sånt här väder. Nu vill jag ta på mig den största halsduken jag kan hitta och ge mig ut  och omfamna hösten!
 

Fyra månaders fotopaus

Även att jag mår som bäst när solen skiner och dess varma strålar träffar min hud, har jag som sämst inspiration denna årstid. Jag har inte fotograferat något sedan jag var i London vid årsskiftet. Jag saknar det. Min största motgång just nu är att jag inte ens har en kamera att fotografera med. Mitt mål är att ge mig ut i kamera och objektivdjungeln och hitta en ny. Tips tas gärna emot!


Min första "riktiga" bild på fyra månader.

Julgransjakt

Dagarna mot jul tickar ner och det är många traditionella saker man måste fixa innan den stora dagen. Som till exempel att hugga julgran. Den jakten gav sig min syster, jag och vår enerigska vovvsing ut på idag. Till vår lycka hittade vi en fin liten gran som kommer pryda vårt hem.

Imorgon är det julgransklädning och fortsättning av julbaket som gäller.




Vit mark följt av grön

För en vecka sedan vaknade jag upp och såg att det var ovanligt ljust i mitt rum. (Måste tillläggas att mitt rum är mörkt 24/7.) Jag insåg rätt fort att det förmodligen var snö ute och jag hade rätt. Ett tunnt lager snö låg på marken och vinters första snö var här.

Snön blev kortvarig och två dagar senare var återigen marken grön.



Snöfri första december

Första december är förbi och den stora frågan på allas läppar verkar handla om var snön är. Själv är jag inte en av dem som saknar snön. Jag tycker snarare att det är skönt att den inte är här än. Men jag vet att en morgon kommer den ha täckt vårt gråa landskap med ett vitt täcke. Vi slipper den aldrig.

Jag gillar bara snön från ett fotografiskt perspektiv. Jag gillar att titta på drömmande bilder utav den samt att bevara den själv på foton. Men mer nöje än det kan inte snön erbjuda mig.


Första december förra året var marken gömd under ett metertjockt snötäcke.

Försvunnen i dimman

Jag gillar när det ser ut så här när man går utanför dörren.


Morgondagg i spindelväven

Min syster stormade in i mitt rum härom morgonen och väckte mig från mitt härliga drömland. Likt en zombie masade jag mig upp ur sängen och gnuggade mig i ögonen för klara det starka ljuset utifrån. Halvt i koma klev jag i mina prickiga stövlar och vi tog en kort fotopromenad.

Dimman låg vackert tät den här morgonen men jag fastande för att fotografera spindelväven.




Soluppgång

Med två systemkameror hängandes runt halsen traskade jag ut i den kalla morgonkylan. Äntligen hade jag fått lite välbehövd fotograferingsinspiration. Mitt mål denna söndagsmorgon var att fånga fina motiv av dimman i soluppgången.

När solen sakta började stiga över träden satte tidspressen igång. Jag ville hinna ta så många kort som möjligt ur alla dess vinklar innan det var försent och solen hade stigit för högt. Två timmar senare kände jag rätt nöjd med korten jag hade lyckats få. Kan nog bli en till tidig morgon ute i dimman för att känna mig helt nöjd.


Tre bilder från fotograferingen. Nu hoppas jag att ni inte ser dem i blåton, för då dör jag. Önskar att alla kunde läsa min blogg från min dator då allt visas korrekt.



Inte helt bekymmersfritt

Man tar alltid de bästa bilderna på infall. Som denna. Satt ute och arbetade i trädgården och upptäckte att solens strålar prickade grässtråna sådär drömmande perfekt. Sprang in, hämtade kameran och knäppte av några kort innan solen hann gå ner bakom träden.

Efteråt fick jag veta att jag suttit i ett gräshav fullt av råttor. Man kan inte alltid pricka rätt.

Möts av en käftsmäll

Vi knappar i en väldigt rask fart in på månaden november. En månad som med stor sannolikhet innehåller snö. Tanken på snö får mig att vilja barrikera alla fönster och dörrar för att detta otäcka inte ska få vila en sekund på min hornhinna. Varje gång jag tar ett steg utanför dörren möts jag av en käftsmäll från kylan som så elakt gömmer sig där ute. Att det bara kommer bli värre ger mig kalla kårar.

Idag, för ett år sedan föll första snön.



Promenad med en groda

Tog en lång promenad i höstvädret med kameran hängandes över axeln. Gick igenom trånga skogspassager, små skogsvägar samt vida åkrar. Mitt ute på den blötaste våtmarken sprang jag på mitt första fotomotiv, en groda. Han poserade jättefint för mig i gräset så att jag kunde knäppa bild efter bild på honom. Samarbete!



Den där killen

Han är min favorit! Han är udda, rätt trögtänkt men otroligt dundersöt! Varje gång jag har honom i famnen vill jag borra ner mitt ansikte i hans gosiga päls. Se på honom, ni förstår ju vad jag menar!


Fotopromenad

Tänkte att det här skulle bli en effektiv dag. Gå upp tidigt, plugga, söka jobb. Men icke sa nicke! Istället tog jag mig en fotopromenad med min kära syster. Inspirationen flödade tyvärr inte men några kort som jag var nöjd med lyckades jag knäppa. Att få ett stort insektsbett lyckades jag pricka in också under vår promenad.



Tidigare inlägg
RSS 2.0