Jag lämnar inga fotspår ens i sand

Det är synd att det blåser så mycket om dagarna annars hade det varit toppenväder, se själva. Även med risk att blåsa bort gav jag mig ut för att se om den där kreativiteten jag pratade om igår hade kommit till mig under natten. Det hade den inte. Och några bra höstmotiv hittade jag inte heller, det är väl helt enkelt inte riktigt höst än. Får ta nya tag någon annan dag. Nu tänker jag fortsätta tillbringa min kväll med Jocke Bergs stämma.
Saknaden försvinner inte men man lär sig leva med den.
Kommentarer
Trackback
